Gör Slut med lägenhet och Södermalm

Tjabba tjena mittbena.
 
Nu sitter jag i min lägenhet på söder för sista gången. Tänker på hur det har varit, borde varit och inte borde varit.
 
 
Vad jag har gjort här, borde gjort, inte gjort och inte borde gjort, osv osv.
 
Det känns som att det är en era som tar Slut vilket ju känns förjävla skönt eftersom att det inte har varit frid och fröjd här, och jag har inte mått som en kung när jag bott här.
 
Samtidigt som jag ju lämnar något bakom mig och det känns alltid jobbigt, hur mycket jag än ser fram emot att få bo i en trea och få en stadig grunt, och att jag och killen slipper pendla.
 
Har du nån gång velat ifrån något väldigt mycket och sen när det hänt känns det ändå jobbigt eller sorgligt?