Jobbig flickvän och Kvartett

Hej kompisar!
 
Igår när jag skulle lägga mig så var jag så fruktansvärt rastlös. Jag var pigg och ville utföra underverk, kändes som att jag hade kunnat städa hela huset. Borde väl egentligen gjort det också. Min kille hade sovit sen länge och jag är en sån hemsk flickvän som kryper ner brevid honom och vill ha uppmärksamhet. Pussar på kinder, biter på öronen, frågar "Är du vaken, är du vaken??" tio gånger i minuten. Vem som helst skull skjutit mig men han är så lugn och fin så. Som mitt lilla hunddjursbarn.
 
Det var inte det jag skulle skriva. Det jag skulle skriva var att jag verkligen börjar få lite energi igen och har idag övat en massa låtar till min musikalkör, vilket känns skönt. Ni har väl inte glömt att köpa biljetter? Det gör du via tickster.com, sök på musikalkör. Lördagen den 30 november klockan 18.00, 120 spänn för en biljett. 
 
 
 

Om du vill vara extra fin på konserten (jag fyller även år den dagen) så kanske du borde spana in den här? 

VART ÄR ENERGIN?!

Hej kompisar!
 
Igår satt jag i en fåtölj på mammas jobb, heeela dagen. Och spelade candy crush. Det värsta? Jag var inte ens rastlös. Då vet man att nåt är fel. Jag fick lugnt och stilla ta det till mig och acceptera läget.
 
Inatt sov jag ingenting. Jag hade så fruktansvärt ont i magen, så att jag höll på att svimma. Skitläskigt. 
 
Nu har jag iallafall gått upp. Har tänkt att göra värsta planerna för dagen och värsta superschemat men jjag är inte riktigt mentalt redo att sätta den pressen på att det också ska bli gjort. Skitkonstigt, brukar aldrig bli orkeslös. Men men. Ska ta mig ut idag och fika med en kompis iallafall, vi får se hur mycket mer jag orkar. 
 
Bara för att det är så jävla synd om mig så tröståt jag. Inte very diet like, men gott var det. 
 
Jag är lite lite Cameron Diaz på bilden, tycker ni inte det? Eller Christina Appelgate kanske.

Rudolf med röda mulen rensar lägenheten

Hej kompisar. 
 
Igår spenderade jag dagen med att fixa och trixa i min kära lägenhet. Det är ett av mina projekt här hemma, att rensa ut, slänga, fota och sälja en massa saker. Jag har så många saker som bara ligger och jag har kläder och skor som jag tror att nån annan skulle ha mycket roligare med än vad jag har. 
 
Allt som inte hör hemma i köket, sovrummet eller badrummet har jag flyttat till vardagsrummet. Det är min stora sopstation nu. Jag utgår och rensar därifrån. 
 
 
 
Spana in Rudolf med röda mulen. Jag alltså.
 
Just nu är min energi fortfarande låg. Jag är ju rätt sjuk - förkyld och svinont i halsen. Men jag ska nog bege mig ut på en promenad iallafall, eller åka och äta lunch med mamma. Förhoppningsvis ger det mig lite mer energi. Jag tänkte först att jag skulle gå till hennes jobb, dels för att få träning och sen för att "vara duktig". Jag bestämmer mig för att skita i den grejen. 
 

Börja tjafsa!

Hej kompisar!
 
I lördags drog jag ihop ett gäng och vi käkade middag på Jensens Bofhus i Sergelgången. Jag ville egentligen inte gå till stället i Sergelgången för att det vår så extremt dålig service när jag var där för ett år sen. De glömde bort oss, var nonchalanta och uppnosiga och maten var inte bra nog. Kraven är inte så höga, den ska vara varm och komma i tid liksom.
 
Men det gick inte att boka bord nån annanstans så vi gick dit. Well, det var dålig service, de var extremt sega med allting, de var ouppmärksamma, maten kom ut kall och när jag inte var nöjd med efterrätten (den skulle vara varm men var kall) så bytte jag den. det tog en kvart tills de kom ut med en ny. Det tar en minut att värma. 
 
Poängen är, att jag vägrade att acceptera det. Jag tänker inte vara en av de människor som inte tjafsar när nåt är fel. Jag har varit så så himla länge men nu tänker jag börja kräva min rätt och stå på mig själv, är så jävla dålig på det. Asläskigt är det, men värt.
 
Det krävdes en del övertalningsförmåga från min sida till mina vänner tills även de hoppade på tåget och ville klaga. So we did. Servitören erbjöd oss först en voucher, ett presentkort som vi kunde använda nästa gång vi kom hit. Min polare sa "Fast vi kommer ju aldrig att gå hit igen" varpå jag frågade om de kunde bjuda oss på efterrätterna. 
 
Så blev det. Nöjda tjafsare.