Viktresan 2012-2013

Hej kompisar!
 
Jag tänkte inte tjata så mycket mer om min viktnedgång på 17 kilo, vi vet att jag har gjort det, yada yada ;) Men jag har lovat er en före och efter bild. Så här får ni det. Självklart fortsätter utmaningen under 2014 och det ska bli spännande, för jag är riktigt taggad. Och jag hoppas att det håller i sig.
 
 
START! Det var här motivationen kom. Det här är det största jag har sett ut och jag kände mig verkligen inte som mig själv. Att sitta hemma vid datorn och tycka att coca colan i kylskåpet är höjdpunkten på dagen säger rätt mycket. Och inte bara om viktuppgången. Så efter att jag har hört många bra stories om ITRIM så bestämde jag mig för att börja där och det har jag inte ångra en sekund. 
 
 
Det kostar en del men investeringen är större. Jag är på väg att få mig själv, mitt välmående och tidigare beteende tillbaka vilket är fantastiskt, och jag har lärt mig så fruktansvärt mycket på vägen.  Till er alla som funderar på att börja eller ska börja på ITRIM eller en annan viktresa nästa år; Grattis! Det kommer att vara ett av de bästa besluten ni någonsin har tagit och ni kommer, trots viss pina på vägen, att komma ut som starkare och mer välmående människor. Och ni kommer aldrig någonsin att vara ensamma på vägen.
 
Julafton 2012.
 
 
 
Det är inte bara festligt att gå ner i vikt. Inte på det sätt jag gjorde. Jag behövde äta en del inte alltför roliga rätter. Som den här gröten till exempel. Den kunde jag ändå stå ut med, men sopporna. Njaaa. Och suget som kom! När jag började med rätterna blev jag jättesugen på knäckemacka och brieost. Superkonstigt, det har aldrig lockat mig tidigare. 
 
 
När man har ätit soppa i tre veckor så får man gå vidare till smoothies och bars, betydligt lättare att få i sig! Dagen jag skulle börja äta en bar till frukost så tänkte jag att jag aldrig någonsin skulle kunna bli mätt på den där. Jag orkade halva.
 
 
 
 
 
 
Det här är kanske efter en, två månader med Itrim. Minns att det är innan en inspelning med Bergs bärbara talkshow. Jag kände mig snygg. Det var coolt, för det var längesen vid den tidpunkten.
 
 
Gruppmöte på Itrim när vi fick bär vår egna vikt. Tungt som fan och jag fattar inte att jag faktiskt har gått och ägt den där vikten.
 
 
Det här är i Maj, Juni. De gamla träningskläderna börjar bli för stora och känslan är mäktig.
 
 
 
Julafton 2013, efter all nyårsmat. Har lagt bort allt vikttänk över julen och bara njuter istället. 
 
 
 
Jag ser fram emot ett fett 2014 då jag verkligen ska bejaka och ta till mig, men framförallt ANVÄNDA allt som jag har lärt mig. Jag hoppas att jag kan.
 
 

Kaozfekke ikväll jao

Hej kompisar!
 
Idag är det nyår! Med nynoppade ögonbryn och färgade fransar så hoppas jag på en fantastiskt kväll! För det kan det ju BARA bli om man har tagit hand om sina fransar och ögonbryn.
 
För några veckor sedan så köpte jag, i mitt tycke, amazing klänning! Den bara hängde där, glittrig och dann i butiken SALT, och väntade på mig. Och since minn presentkort från Farsta Centrum bara väntade på att få handlas upp så tyckte jag att det sa sig självt. I can´t wait tills jag får visa den för er! Jag hoppas bara att jag kommer i den. Den köptes för några veckor sen och kanske inte alls passar efter all julmat? Oops!
 
 
 
Jag ska på en fest ikväll. Jag har ingen aning om vad det är men det har varit ett jävla kaos kring den där festen. Man skulle välja färg hit och dit när man beställde biljetter och sedan kom det fram att man skulle klä sig i den färgen, helt och hållet, under kvällen. Det skapade krig och oroligheter. Men också roligheter. American apparels chef hörde av sig till arrangörerna och frågade vad det var för fest? Tydligen hade alla butiker sålt slut på orangea kläder ;) Det ska bli jäkligt spännande och vi ska börja med en liten nyårsmiddag hemma hos mig.
 
Hur ska du fira ikväll? Ska du fira?
 
 

Kickslutar året med att kliva ur en comfort zone. A BIG ONE!

Hej kompisar!
 
Idag har jag gått ur min comfort zone och gjort något som jag aldrig gjort tidigare. Jag har aldrig haft intresset eller suget och inte tyckt att det har varit nödvändigt. Andra har gjort det. I princip alla andra gör det. Jag har egentligen aldrig förstått varför, jag har inte sett nyttan med det. Det gör jag fortfarande inte trots att jag nu själv gjort det.
 
Det var en hög mur jag klev över när jag bestämde mig. Och det är inte lätt. Funderingar som "borde jag verkligen?" och "om jag har väntat såhär länge så kan jag väl vänta lite till?" dök upp. För många är det verkligen ingen biggie. Ni kommer till och med helt säkert tycka att jag är lite larvig. Det är okej.
 
Men jag tänker såhär: 2014 måste ju bli fett. Personlig utveckling, framgång och en tro på mig själv ska prägla året. Jag vill utmana mig själv att göra saker jag aldrig tidigare gjort, kasta mig ut och få grymma resultat. Jag vill falla och lära mig av det. 
 
Så, varför inte börja idag? Trots pissnervositet och smärta så klarade jag av det.
 
 
 
Notera skillnaden mellan vänstra och högra ögonbrynet. 
 
 
 
Jag har inte bara noppat ögonbrynen för första gången utan också varit på min första ansiktsbehandling. Det var fruktansvärt. Det gjorde så jävla ont. Hon klämde pormaskar och pluppar och höll på. Jag både rekomenderar det och inte. Men vill du ha det lite skönt? Då är ansiktsmassage kuren för dig. 

Friends with dinner

Hej kompisar!
 
Häromdagen åt jag middag med mitt lilla kompisgäng för att säga hej då till min kära vän som åker till L.A igen. Hon har varit hemma ett halvår nu och jag kommer att sakna henne galet mycket när hon försvinner igen. Vi har känt varandra sen gymnasiet och hon är en av de få personer som verkligen har känt mig lång tid, vet hur jag funkar, kan peppa mig på rätt sätt och säga till på skarpen när det behövs.
 
Jag passade även på att ta några selfies innan middagen. Det var kewl, brukar inte göra sånt.
 
 Im sooooo fabolous, with a dirty mirror and all...
 
Studera ankläpparna. Jag och några vänner brukar lägga upp selfies på oss själva och skriva till helt irrelevanta statusar. Vi har noterat att det finns många som gör så och vi tycker att det är så knäppt. Så vi började också. Eh?
 
 
 
Här ser ni min vän Christinas tjusiga förrätt. 
 
 
Stor förvirring kring matlagning och bakning.
 
 
 
På kvällen gick min sko sönder. Det var förfärligt. Jag har haft dessa skor i säkert tio år och har inga andra partyskor, har inte heller hittat. Jag gråter blod. Har du ett par sådana här? Hjälp en ledsen tjej.